Ark, 2021-01-01
Därför är vi trogna 70-talet – möt A house kreativa chef Richard Hammarskiöld
Brutalism, betong och en gammal Arkitekturskola. Det finns många därute som rynkar på näsan av bara synen på betongblocket som upptar ett helt kvarter på Östermalm sedan 1969. A house medlemmar tycks inte dela den uppfattningen. Många menar att det bästa med brutalismens betong är att den inte förskönar, en slags motvikt till det perfekta som erbjuder en befriande känsla av sanning. Många ser också A house som en given kuliss för det konstnärliga uttrycket, det kreativa flödet och en samvaro där man tänker fritt tillsammans. Vad är det som gör att många avskyr betong, samtidigt som en viss typ av människor inte kan få nog och tycks bli oändligt inspirerade av denna stil. Jag träffar vår kreativa chef Richard Hammarskiöld, vars faiblesse för 70-tal och det brutala uttrycket är total.
Richard, på vilket sätt är brutalismen intressant ur ett innovationsperspektiv?
Brutalismen låter funktion och teknik vara den rena gestaltningen. Ett tydliggörande men samtidigt ett sätt att underordna sig människan i rummet. Det är en fin demokratisk tanke som inte konkurrerar utan ger maximalt utrymme för innovation och utveckling.
På A house finns 7 principer, varav en är ”space follows process”, förklara!
Innovation och utveckling sker i olika faser med olika fysiska behov. Allt från koncentration till kreativa miljöer som är mycket tillåtande. Vi har utvecklat ett mängd olika miljöer som möter dessa behov och det är kul att se hur många kreativa sätt våra rum nyttjas på.
”Vi söker oss till det enkla, äkta och är mätta på det tokdesignade miljöerna”
En betydande mängd möbelklassiker från 70-talet har landat på A house tack vare dig, hur viktig är design för upplevelsen och funktionen?
Huset är en ikonisk blåklassad byggnad (Blåklassad = bebyggelse av synnerligen högt kulturhistoriskt värde) och ett typiskt barn av sin tid. En tid av frigörelse, experimentlust och höga kvaliteter inom design/arkitektur. För att accentuera huset, de grundläggande tankarna samt skapa en tydlig identitet så försöker jag vara trogen 70-talet. Det finns ju så mycket fin svensk och internationell möbeldesign från den tiden så det är bara ett nöje att vara trogen detta.
Varför tror du att A house medlemmar dras till brutalism, samtidigt som andra tycker att det är fult?
Brutalismen har fått en revival – många har återupptäckt dess tydliga tankar kring demokrati och hållbarhet (även om betong inte är helt pk idag ; ). Vi söker oss till det enkla, äkta och är mätta på det tokdesignade miljöerna som är mer hämmande än utvecklande. Miljöer där vi ofta tvingas underordna oss en ambitiös gestaltning – hur kul och utvecklande är det i det långa loppet? Sen är det ju en fråga om tycke och smak – själv har jag alltid beundrat detta hus som inte ber om ursäkt mitt i detta borgerliga epicentrum.